Yrkeshögskolan för Marin teknik - definitioner och mål.
Inledningsvis ges korta bakgrundsbeskrivningar av
» Yrkeshögskolan (Yh)
» Yrkeshögskolan för Marin teknik
» Dagens marintekniska utbildningar
Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten), kommer Yrkeshögskolan (Yh) inte att vara en fysisk plats, som akademiska högskolor och akademier oftast är. Den kommer, liksom dagens kvalificerade yrkesutbildning, att bestå av statligt finansierade utbildningar som utbildningsanordnare ansöker om att få genomföra. Det finns dock behov av att samordna vissa utbildningar med naturlig samhörighet och som kan ha nytta av en övergripande marknadsföring och, på ett liknande sätt som akademiska lärosäten, profilera vissa inriktningar. Denna samverkan kan också skapa möjlighet att genomföra samma utbildning på flera platser i landet och gynna möjliga synergieffekter. Ett begrepp som Yrkeshögskolan för Marin teknik kommer att kunna skapa samlad insats kring, och dra fördelar av, ett fysiskt associerande.
Yrkeshögskolan för Marin teknik riktar sig i första hand till marinteknisk industri. Det innebär underleverantörer till sjöfart och offshore samt till fritidsbåtssektorns teknikinriktade företag. Västra Götalandsregionen har en stark marinteknisk klusterbildning, som kännetecknas av mångfald. Historiskt sett har en stor del av branschen sina rötter i den västsvenska varvsindustrin, som under 1950-70-talen tillhörde världens största varvskluster. Nedläggning av fartygsvarven innebar dock inte att den marina teknikindustrin avvecklades utan snarare att den blev mer systemorienterad och konkurrenskraftig på en global marknad. Verkligheten förändras dock och en allt mer konkurrensutsatt marknad kräver alltfler välutbildade och kompetenta medarbetare inom alla maritima sektorer. Att bygga en Yrkeshögskolan för Marin teknik utifrån ett samarbetsperspektiv och att stärka hela landets marintekniska företag, är därför en naturlig utveckling.
Trots att det idag nästan helt saknas varvsindustri på fartygssidan, har flera företag utvecklats positivt och följt den starka svenska rederinäringen ut i världen. Här finns såväl sjöfarts- och offshore inriktade företag men också en stark klusterbildning inom fritidsbåtindustrin. Den gemensamma nämnaren för den marintekniska industrin är tekniska produkter och tjänster med direkt eller indirekt anknytning till sjötransporter, marinteknisk utrustning och båtbyggeri samt energiutvinning och byggnation i havet.
Att utveckla utbildningar som kan stärka dessa näringar, är en stor och viktig utmaning att anta. Omkring 700 företag är verksamma i Göteborgsregionen inom marin teknik och sjöfart. Därutöver är drygt 300 företag verksamma i delregionen Fyrbodal. Totalt räknar vi med att det finns minst 5000 företag i Sverige med maritim teknikinriktning. Avnämare för dessa företag är bl.a. fartygs- och båtvarvsindustrin. Bland produkterna/tjänsterna finns bl.a. material, design och konstruktion samt elektronik.
Ser man på utbredningen på nationell nivå av marintekniska företag, återfinns starka koncentrationer förutom i Västsverige, även i Malmö/Helsingborgsområdet, i Kalmar län, området kring Stockholm samt kring Luleå. Den nuvarande utbildningsstrukturen följer av naturliga skäl i stort denna klusterbildning, med specialinriktade gymnasieskolor och gymnasielinjer i de regioner där branscherna också finns. Den högre utbildningen inom det marintekniska området finns i huvudsak på Chalmers i Göteborg och på KTH i Stockholm. Utbildning för ombordanställda finns också i Kalmar.En naturlig utveckling av denna bild är, att även Yh-utbildningar inom den marina näringen följer den regionala klusterbildningen.
För att få en effektiv försörjning av kompetenta yrkeskunniga medarbetare krävs dock en samordning. Syftet med en etablering av samordnade Yh-utbildningar inom det maintekniska området, är därför att skapa ett bredare maritimt utbildningsområde, snarare än enstaka utbildningar. Genom samordning kan större följsamhet gentemot lokala behov uppnås. Kvalitetssäkrade utbildningar kan ges på de platser där det finns erfarenhet inom området, vilket ger äldre och mer geografiskt etablerade studerande. Därigenom motverkas svårigheter att flytta för att gå en utbildning och den lokala yrkesförsörjningen gynnas. Genom en bred marinteknisk utbildning, kan det dessutom ske samordning och synergier inom baskunskaper och allmänna ämnen. Det gynnar utbildningarnas ekonomi och ökar möjligheten att ge utbildning av hög kvalitet. Genom samordning av utbildningar inom marin teknik, ökar dessutom möjligheten att stärka kännedomen om dessa utbildningar bland presumtiva studenter.
På det maritima området finns i Sverige idag en obalans mellan olika ingenjörsnivåer. Man kan närmast likna detta vid ett timglas, där nedre delen är gymnasieingenjörer, den mittersta och smalaste delen är mellaningenjörsnivån (Yh/Ky) och den övre nivån är högskole-/civilingenjörer. I Tyskland och Mellaneuropa kan förhållandet mer liknas vid ett ölglas som är störst på mitten, dvs. på mellaningenjörsnivån. Att skapa en samordnad yrkeshögskola för marin teknik, skulle öka möjligheterna att fylla gapet av mellaningenjörer nationellt.
I de övergripande planerna för etableringen av Yh-utbildningar för den maritima näringen, är målsättningen att skapa ett större maritimt utbildningsområde, snarare än att etablera en enstaka utbildning. Hur organisationen ska se ut för att bäst stödja dessa Yh-utbildningar, kan belysas i några punkter:
Syftet är att
Målet är att skapa
Svenskt Marintekniskt Forum har utrett förutsättningarna för en nationell yrkeshögskola för marin teknik, där organisering och möjligheter är fördjupade. Rapporten pekar på att skapa möjligheter att organisera utbildningar i former som tillgodoser beställarperspektivet och ät mer okänslig för den enskilda utbildningsutförarens begränsningar att hela tiden möta nya förutsättningar och behov från branschområden som har en regional spridning.
En framkomlig modell är att bedriva en regional utbildning med riksintag. Det gör det möjligt för studerande från hela landet att delta. Utbildningsanordnaren samarbetar sedan med ett antal genomförarorganisationer, som kan vara placerade på flera ställen i regionen eller i landet. Med ytterligare hjälp av distansöverbryggande teknik erbjuds samma innehåll och samma kurser oavsett var den studerande befinner sig. En studerande skulle i så fall t.ex. kunna genomföra praktik eller LIA vid olika företag i olika regioner, vilket skulle leda till ökad anställningsbarhet.
Omställningen på vuxenutbildningsområdet och i det svenska näringslivet, ställer helt nya krav på ansvariga utbildningsanordnare. Utbildningar och kurser som tidigare utformades på nationell nivå med lång hållbarhet, är inte längre giltiga i det nya utbildningslandskapet. Förändringarna ställer helt nya krav på flexibilitet, anpassningsbarhet och snabbhet hos utbildningsanordnarna. Detta har lett till en tydlig utvecklingstrend hos ansvariga anordnare. Från att tidigare ha hanterat hela utbildningssystemet, väljs i allt högre utsträckning ett system med renodlade roller för högre effektivitet.
Att bygga upp en Yrkeshögskolan för Marin teknik innebär ett omfattande arbete. Arbetsuppgifter och ansvarsområden för främst styrgrupp och eventuellt arbetsutskott/ledningsgrupp är många och illustreras i bilden ”Arbetsstruktur, Version 091117” (Bilaga 1). Huvudmomenten är:
» Uppbyggnad Yh organisation
» Uppbyggnad Yh utbildningar
» Skapa institutionella strukturer
» Uppbyggnad av infrastruktur
» Omvärldsanalyser
» Strategiarbete
» Marknadsföring
» Ekonomi
» Nätverksbyggande
» Aktiviteter
För att möjliggöra ett effektivt arbete och nödvändig flexibilitet i genomförandet, byggs den totala organisationen för den Marintekniska yrkeshögskolan upp i tre nivåer; en beställarnivå, en samordnande nivå och en genomförande nivå. Framför allt innebär detta att utbildningsanordnare ska ha mycket goda förutsättningar att välja mellan ett flertal genomförarorganisationer, och istället kunna fokusera på den mycket viktiga samordningsfunktionen.
Upplägget innebär att utbildningsanordnaren fullt ut kan anpassa sin verksamhet efter förändringar i efterfrågan, vare sig de beror på förändringar i näringslivsstrukturer eller konjunktursvängningar. När anordnaren inte är bunden av ett eget genomförarled, kan utbildningarnas innehåll och inriktning snabbt förändras utan att riskera den egna ekonomin. Detta upplägg illustreras översiktligt i figuren nedanför.
Utbildningsanordnaren har ett formellt krav att inrätta en ledningsgrupp för varje utbildning. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att även låta representanterna i den beställande nivån utgöra delar av den ledamotsrepresentation som krävs i utbildningarna. HCB (Högskolecentrum Bohuslän)
Utbildningsupplägget för Yrkeshögskolan för Marin teknik kommer att utvecklas i flera steg. Inledningsvis utformas en mariningenjörsutbildning (Yh-Mariningenjör) i Steg 1. Då flera Yh-utbildningar är under uppsegling utifrån aktuellt behov, t.ex. inom offshore, underhåll, service el.dyl kan organisationsmodellen beskrivas som i figuren nedan.
Styrgruppen för Yrkeshögskolan för Marin teknik formas om efter hand som nya utbildningar kommer till, och kommer då att bestå av representanter från olika Yh-utbildningars styr- och ledningsgrupper.
Att få tag personal med rätt kompetens är en av de strategiskt viktigaste frågorna för många företag, inte minst inom den maritima branschen. Behovet av yrkesutbildade medarbetare har resulterat i en ny utbildningsform som benämns Yrkeshögskolan (YH) och som etablerades 1 juli 2009. Målet med utbildningsformen är att säkerställa formerna för eftergymnasial yrkesutbildning som svarar mot arbetslivets behov. YH är ett ramverk där staten lämnar bidrag till utbildningsanordnare som lämnar förslag på utbildningar som baseras på behov och efterfrågan.
En utbildning inom YH kan leda till två typer av examina, en Yrkeshögskoleexamen som omfattar 200 YH-poäng ( motsvarande 40 veckor heltidsstudier) eller en Kvalificerad Yrkeshögskoleexamen som omfattar 400 YH-poäng och som också innehåller ett självständigt arbete och en period med Lärande i Arbete (LIA).
Det råder en stor samstämmighet bland marintekniska företag att det finns ett tydligt utbildnings- och kompetensutvecklingsbehov på såväl kort som lång sikt. Inom Fyrbodalsområdet och omkringliggande kommuner finns en stark koncentration av marintekniska företag inom såväl båtbranschen som fartygs- och offshoreverksamhet. Med detta som utgångspunkt har Svenskt Marintekniskt Forum genomfört en första studie bland företag om behovet av att samordna marinteknisk yrkesutbildning, hur en samordning skulle kunna se ut och behovet av ansökan om bidrag för utbildningsinsatser inom ramen för YH.
Uppdraget gavs till Mikael Andersson, Tretton Två AB . Utredningen visade att det finns ett behov av att samordna marintekniska utbildningar men att innehåll och nivå på utbildningarna är otydliga och behöver utredas ytterligare. Utredningen har resulterat i att Högskolecentrum Bohuslän tagit på sig en samordnande roll att ta fram en marinteknisk utbildning med avsikten att ansöka om bidrag hos YH och start hösten 2010. När det gäller Kvalificerad Yrkeshögskoleutbildning inom fritidsbåtsbranschen sker samordning och samarbete med Vuxenutbildningen i Kungälv som idag genomför en KY-utbildning till Mariningenjör.
Hela utredningen hittar du här.
Svenskt Marintekniskt Forum
Riverside vån.3, Museig. 2, 45150 Uddevalla
Tel 0522-19932
Youtube - kanal
Facebook - SMTF
Facebook - All Aboard
Twitter - Marintforum